Första kvällen som vi anlände till Gambia och Cape Point Hotel, åt vi mat i hotellets resaturang. Vi fick genast kontakt med servitören då han skämtsamt presenterade sig som Ibrahim - samma namn som en av Amerikas presidenter (Abraham Lincoln). Då svarade Josef och sade att en annan av presidenterna hette Josef, vilket han själv också hette. Ibrahim brast ut i ett varmt skratt och efter det kallades vi Mr and Mrs President så fort han var i närheten. Idag bjöd vi honom på något att dricka tillsammans med oss vid vårt hotellrum då han vid frukosten hjälpt oss att skära bitar i varsin grapefrukt och ordnat med pressad grapefruktjuice åt oss på hotellrummet efter en dag på stranden. Det uppskattade han verkligen, han var uppriktigt förvånad över den lilla gästfriheten. Eftersom han var så trevlig och det var så intressant att prata med honom då han kunde berätta en hel del om Gambias historia, levnadsvillkor och politiska situation, ville vi att han skulle äta middag med oss. Han trodde knappt sina öron, men eftersom han inte hade ätit någon middag blev han mycket glad och när vi satt på restaurangen ringde han sin fru så att vi skulle få träffa henne också. Efter det ville han även bjuda oss till en middag tillsammans med hans familj med tre barn, trots att de bara bor i en liten enrummare utan eget kök och egentligen bara har råd att äta ris om dagarna.
Här är Ibrahims son till vänster och en kompis till honom till höger. När vi skulle gå hem tog vi vägen förbi ett ställe där vi hörde musik. Ibrahims fru Aoah, berättade att det var ett "bröllopsprogram".
Egentligen är det alldeles för dyrt att anordna ett sådant program, men alla närvarande betalar en liten del pengar var för att kunna hyra in ett band som kommer och sjunger och spelar för bruden och hennes vänner som
dansar tillsammans med barnen, mitt i gatan. Artisten var tydligen mycket känd och efteråt berättade städerskan av vårt rum att man kan köpa kassettband med honom.
Första kvällen som vi anlände till Gambia och Cape Point Hotel, åt vi mat i hotellets resaturang. Vi fick genast kontakt med servitören då han skämtsamt presenterade sig som Ibrahim - samma namn som en av Amerikas presidenter (Abraham Lincoln). Då svarade Josef och sade att en annan av presidenterna hette Josef, vilket han själv också hette. Ibrahim brast ut i ett varmt skratt och efter det kallades vi Mr and Mrs President så fort han var i närheten. Idag bjöd vi honom på något att dricka tillsammans med oss vid vårt hotellrum då han vid frukosten hjälpt oss att skära bitar i varsin grapefrukt och ordnat med pressad grapefruktjuice åt oss på hotellrummet efter en dag på stranden. Det uppskattade han verkligen, han var uppriktigt förvånad över den lilla gästfriheten. Eftersom han var så trevlig och det var så intressant att prata med honom då han kunde berätta en hel del om Gambias historia, levnadsvillkor och politiska situation, ville vi att han skulle äta middag med oss. Han trodde knappt sina öron, men eftersom han inte hade ätit någon middag blev han mycket glad och när vi satt på restaurangen ringde han sin fru så att vi skulle få träffa henne också. Efter det ville han även bjuda oss till en middag tillsammans med hans familj med tre barn, trots att de bara bor i en liten enrummare utan eget kök och egentligen bara har råd att äta ris om dagarna. 
Här är Ibrahims son till vänster och en kompis till honom till höger. När vi skulle gå hem tog vi vägen förbi ett ställe där vi hörde musik. Ibrahims fru Aoah, berättade att det var ett "bröllopsprogram".
Egentligen är det alldeles för dyrt att anordna ett sådant program, men alla närvarande betalar en liten del pengar var för att kunna hyra in ett band som kommer och sjunger och spelar för bruden och hennes vänner som dansar tillsammans med barnen, mitt i gatan. Artisten var tydligen mycket känd och efteråt berättade städerskan av vårt rum att man kan köpa kassettband med honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar